From DOS/Windows to Linux HOWTO - Swedish Version: Filer och program

Linux har ett filsystem, vilket betyder "katalog-strukturen och filerna i den", som liknar DOS väldigt mycket. Filer har filnamn som följer vissa regler, lagras i kataloger, vissa är körbara och vissa av dem har har kommando-parametrar. Vidare kan du använda "wildcard- tecken", omdirigering och "piping". Det finns bara några små skillnader:

under DOS är filnamnen i så kallat 8.3-format; t.ex. NOTENOUG.TXT. Under Linux har vi det bättre. Om du installerade Linux, med ett fil- system som ext2 eller umsdos, så kan du använda längre filnamn (upp till 255 tecken) och med mer än en punkt i dem: t.ex. This_is.a.VERY_long.filename. Observera att jag använde både stora och små bokstäver: faktiskt...
så är det så att stora och små bokstäver i filnamn är annorlunda. FILENAME.tar.gz och filename.tar.gz är därför två olika filer. ls är ett kommando, LS är en felskrivning; o Windows 95-användare kommer naturligtvis att vilja använda långa fil- namn under Linux. Om ett filnamn innehåller mellanslag (vilket inte rekommenderas, men är möjligt), så måste du innesluta filnamnet i citationstecken när du vill referera till det. T.ex.:
$ # följande kommando skapar en katalog som heter "Mina gamla filer" $ mkdir "Mina gamla filer" $ ls Mina gamla filer bin tmp
Vidare så finns det vissa tecken som inte bör användas: några av dessa är !*$&.
det finns inga obligatoriska filändelser som .COM och .EXE för program, eller .BAT för batch-filer. Körbara filer är markerade med en asterisk,* , på slutet av namnet, när du kör kommandot ls -F. T.ex.:
$ ls -F I_am_a_dir/ cindy.jpg cjpg* letter_to_Joe my_1st_script* old~
Filerna cjpg* och my_1st_script* är körbara; "program". Under DOS slutar säkerhetskopiornas namn med .BAK, medan de under Linux slutar med ett tilde, "~", som gömda filer. Exempel: filen .I.am.a.hidden.file dyker inte upp efter ls-kommandot;
parametrar till DOS-program skrivs som /parameter, medan Linux använder -parameter eller --parameter. Exempel: dir /s blir ls -R. Observera att många DOS-program, som PKZIP och ARJ, använder UNIX-liknande parametrar.

Du kan nu gå vidare till avsnitten Översätta kommandon från DOS till Linux, men om jag var du skulle jag läsa vidare.

3.2 Symboliska länkar

UNIX har en filtyp som inte existerar under DOS: den symboliska länken. Du kan tänka på den som en pekare till en fil eller en katalog, och den kan användas istället för filen eller katalogen den pekar på; det liknar genvägarna i Windows 95. Exempel på symboliska länkar är /usr/X11, vilken pekar på /usr/X11R6, och /dev/modem, vilken pekar på antingen /dev/cua0 eller /dev/cua1.

För att skapa en symbolisk länk:


$ ln -s <fil_eller_katalog> <länknamn>

Exampel:


$ ln -s /usr/doc/g77/DOC g77manual.txt

Nu kan du hänvisa till g77manual.txt istället för /usr/doc/g77/DOS. Länkar ser ut så här i katalog-listningar:


$ ls -F
g77manual.txt@
$ ls -l
(diverse saker...)           g77manual.txt -> /usr/doc/g77/DOC

3.3 Rättigheter (permissions) och ägarskap

DOS-filer och -kataloger har följande attribut: A (arkiv), H (dolda), R (endast läsbara) och S (system). Endast H och R finns under Linux: dolda filers namn börjar med en punkt, och för R-attributet, läs vidare.

Under UNIX har en fil "rättigheter" och en ägare, som i sin tur till- hör en "grupp". Titta på det här exemplet:


$ ls -l /bin/ls
-rwxr-xr-x  1  root  bin  27281 Aug 15 1995 /bin/ls*

Det första fältet innehåller rättigheterna för filen /bin/ls, vilken tillhör root, gruppen är bin. Om vi bortser från den återstående informationen, lägg på minnet vad -rwxr-xr-x betyder, från vänster till höger:

- är filtypen (- = vanlig fil, d = katalog, l = länk osv.); rwx är rättigheterna för filens ägare (läs (read), skriv (write) och kör (execute)); r-x är rättigheterna för filägarens grupp (läs, kör); (Jag kommer inte att avhandla grupp-begreppet, du kan överleva utan det, så länge du är nybörjare ;-) r-x är rättigheterna för alla andra användare (läs, kör).

Katalogen /bin har också rättigheter: see avsnitt Katalogers rättigheter för mer detaljer. Det är p.g.a. detta som du inte kan radera filen /bin/ls, om du inte är root: du har inte skriv-rättighet att göra detta. För att ändra en fils rättigheter, använd kommandot:


$ chmod <vemXrättighet> <file>

där vem är u (användare (user), alltså användaren), g (grupp), o (annan (other)), X är antingen + eller -, rättighet är r (läs), w (skriv) eller x (kör). Vanliga exempel på chmod är de följande:


$ chmod +x fil

vilket sätter kör-rättighet för filen.


$ chmod go-rw fil

Det här tar bort läs- och skriv-rättigheterna för alla utom ägaren.


$ chmod ugo+rwx fil

Detta ger alla läs-, skriv- och kör-rättigheterna.


# chmod +s fil

det här skapar en så kalla "setuid"- eller "suid"-fil---en fil som alla kan köra med dess ägares rättigheter. Dessa kommer du typiskt att stöta på som root-suid-filer.

Ett kortare sätt att referera till rättigheter är med nummer: rwxr-xr-x kan uttryckas som 755 (varje bokstav korresponderar till en bit: --- är 0, --x är 1, -w- är 2, -wx är 3 osv.). Det ser svårt ut, men med en del träning kommer du att förstå konceptet.

root, som super-användare, kan ändra allas filers rättigheter. LMS.

3.4 Filer: Översättning av kommandon från DOS till Linux

Till vänster finns DOS-kommandona; till höger finns deras motsvarigheter under Linux.


ATTRIB:         chmod
COPY:           cp
DEL:            rm
MOVE:           mv
REN:            mv
TYPE:           more, less, cat

Omdirigerings- och rörlednings-operatorer: < > >> |

"Wildcards": * ?

nul: /dev/null

prn, lpt1: /dev/lp0 or /dev/lp1; lpr

Exempel






DOS                                     Linux
---------------------------------------------------------------------

C:\GUIDO>ATTRIB +R FILE.TXT             $ chmod 400 file.txt
C:\GUIDO>COPY JOE.TXT JOE.DOC           $ cp joe.txt joe.doc
C:\GUIDO>COPY *.* TOTAL                 $ cat * > total
C:\GUIDO>COPY FRACTALS.DOC PRN          $ lpr fractals.doc
C:\GUIDO>DEL TEMP                       $ rm temp
C:\GUIDO>DEL *.BAK                      $ rm *~
C:\GUIDO>MOVE PAPER.TXT TMP\            $ mv paper.txt tmp/
C:\GUIDO>REN PAPER.TXT PAPER.ASC        $ mv paper.txt paper.asc
C:\GUIDO>PRINT LETTER.TXT               $ lpr letter.txt
C:\GUIDO>TYPE LETTER.TXT                $ more letter.txt
C:\GUIDO>TYPE LETTER.TXT                $ less letter.txt
C:\GUIDO>TYPE LETTER.TXT > NUL          $ cat letter.txt > /dev/null
        n/a                             $ more *.txt *.asc
        n/a                             $ cat section*.txt | less

Notes:

* är smartare under Linux: * matchar alla filer, utom de dolda; .* matchar alla dolda filer (men också den aktuella katalogen, ., och föräldra-katalogen, ..: varning!); *.* matchar endast de som har en punkt i mitten, följt av andra tecken; p*r matchar både "peter" och "piper"; *c* matchar både "picked" och "peck";
när du använder more, tryck <SPACE> för att bläddra genom filen, "q" för att avsluta. less är mer intuitivt och låter dig använda pil-tangenterna.
det finns ingen UNDELETE, så tänk dig för innan du tar bort något;
utöver DOS < > >>, så har Linux 2> för att omdirigera felmeddelanden (stderr); vidare så omdirigerar 2>&1 stderr till stdout, medan 1>:&2 omdirigerar stdout till stderr;
Linux har ett annat "wildcard":
```
[]
```
. Användning:
```
[abc]*
```
matchar filer som börjar med a, b och c;
```
*[I-N1-3]
```
matchar filer som slutar med I, J, K, L, M, N, 1, 2 och 3;
lpr <fil> skriver ut en fil i bakgrunden. För att kolla statusen på utskriftskön, använd lpq; för att ta bort en fil från utskriftskön, använd lprm;
det finns ingen DOS-liknande RENAME; mv *.xxx *.yyy fungerar alltså inte. Du skulle kunna pröva följande enkla skal-program; se avsnittet Skal-program: .BAT-filer på anabola för detaljer.
```
#!/bin/sh
# ren: byt namn på flera filer enligt flera regler

if [ $# -lt 3 ] ; then
  echo "användning: ren \"mönster\" \"ersättning\" filer..."
  exit 1
fi

OLD=$1 ; NEW=$2 ; shift ; shift

for file in $*
do
  new=`echo ${file} | sed s/${OLD}/${NEW}/g`
  mv ${file} $new
done
```
Varning: det beter sig inte som DOS REN, eftersom det använder reguljära mönster (regular expressions), som du fortfarande inte vet något om. Om du bara vill byta ut filändelser, använd det så här: ren "htm$" "html" *htm. Glöm inte $-tecknet.
använd cp -i och mv -i för att få en varning när en fil kommer att bli överskriven.

3.5 Köra program: multitasking och sessioner

För att köra ett program, skriv in dess namn, som du skulle göra under DOS. Om katalogen (avsnittet Kataloger) där programmet är lagrat finns med i din sökväg (avsnittet System-initiering), så kommer programmet att startas. Undantag: i motsats till DOS, så startas inte ett program i den aktuella katalogen, under Linux, om den katalogen inte finns med i sökvägen. Lösning: om prog är ditt program, skriv ./prog.

Så här ser en typisk kommando-rad ut:


$ command [-s1 [-s2] ... [-sn]] [par1 [par2] ... [parn]] [< input] [> output]

där -s1, ..., -sn är program-"switchar", par1, ..., parn är program- parametrar. Du kan ge flera kommandon på en rad:


$ kommando1 ; kommando2 ; ... ; kommandon

Det var allt för denna gång om att köra program, men det är lätt att gå bortom detta. En av huvudanledningarna till att använda Linux är att det är ett multi-taskande operativsystem: det kan köra flera program (från och med nu: processer) samtidigt. Du kan köra igång processer i bakgrunden och fortsätta arbeta med en gång. Vidare låter dig Linux ha flera sessioner: det är som att ha flera datorer som arbetar samtidigt!

För att byta till session 1..6 på de virtuella terminalerna, tryck <ALT-F1> ... <ALT-F6>
För att starta en ny session i samma virtuell terminal, utan att lämna den nuvarande, skriv su - <loginnamn>. Exempel: su - root. Detta är användbart t.ex. när du behöver utföra något, som bara root kan göra.
För att avsluta en session, skriv exit. Om det finns stoppade jobb (mer om det senare), så blir du varnad.
För att starta en process i bakgrunden, lägg till en ampersand "&" på slutet av kommando-raden:
$ prognamn [-switchar] [parametrar] [< indata] [> utdata] & [1] 123
skalet identifierar processen med ett jobb-nummer (t.ex.
```
[1]
```
; se nedan), och med en PID (Process identification Number; 123 i vårt exempel).
För att se hur många processer som körs, skriv ps -ax. Detta kommer att visa en lista på den aktuella processerna.
För att döda en process, skriv kill <PID>. Du kanske behöver döda en process, om du inte vet hur man ska stänga den på rätt sätt... Om du är root, så kan du döda andras processer. Ibland kan en process endast dödas med kill -SIGKILL <PID>. Utöver detta låter dig skalet stoppa eller tillfälligt pausa en process, skicka en process till bakgrunden och hämta fram en process från bakgrunden till förgrunden. I denna kontext kallas processer för "jobb".
För att se hur många jobb som finns, tryck jobs. Här identifieras jobben med sina jobb-nummer, inte sina PID.
För att stoppa en process, som körs i förgrunden, tryck <CTRL-C> (det fungerar inte alltid).
För att pausa en process som körs i förgrunden, tryck <CTRL-Z> (dito).
För att skicka en pausad process till bakgrunden, skriv bg <jobb> (den blir ett jobb).
För att plocka fram ett jobb till förgrunden, skriv fg <jobbgt;/. För att förgrunda det senast bakgrundade (är mitt språk underligt?) jobbet, skriv bara fg.
För att döda ett jobb, skriv kill <%jobb>, där <jobb> kan vara 1, 2, 3...

Om du använder dessa kommandon kan du formattera en disk, zippa en bunt filer, kompilera ett program och packa upp ett arkiv, allt på samma gång, och fortfarande ha prompten tillgänglig. Försök med det under DOS! Och försök med Windows, bara för att se skillnaden i prestanda (om det inte krashar, naturligtvis).

3.6 Köra program på avlägsna datorer

För att köra ett program på en avlägsen maskin, vars IP-adress är remote.machine.edu, skriver du:


$ telnet remote.machine.edu

Efter att du loggat in är det bara att starta ditt favoritprogram. Jag behöver naturligtvis inte ens nämna att du måste ha ett användar- konto på den andra maskinen.

Om du har X11 så kan du till och med köra X-applikationer på en avlägsen dator, och visa det på din X-skärm. Säg att remote.machine.edu är den avlägsna X-datorn och local.linux.box är din Linux-maskin. För att, från local.linux.box, köra ett X-program, som finns på remote.machine.edu, kan du göra följande:

kör igång X11, starta en xterm eller annan terminal-emulator, och skriv sedan:
$ xhost +remote.machine.edu $ telnet remote.machine.edu
efter att du loggat in, skriv:
remote:$ DISPLAY=local.linux.box:0.0 remote:$ prognamn &
(istället för DISPLAY..., kan du bli tvungen att skriva: setenv DISPLAY local.linux.box:0.0. Det beror på den andra maskinens skal.)

Och voila! Nu kommer prognamn startas på remote.machine.edu och visas på din maskin. Försök dock inte med det här över en PPP-lina, det är alldeles för långsamt för att vara användbart.

Nästa Föregående Innehållsförteckning

3. Filer och program

3.1 Filer: inledande anmärkningar